För någon vecka sedan tog jag denna bilden av min syster Sonja. Jag bara tittade otåligt mot hennes magskinn och funderade på om det egentligen inte är lite orimligt med 9 månaders graviditet när det kommer till att få syskonbarn, så har jag nog känt alla gånger jag gått och väntat på att mina systrar ska föda.
Kunde det inte vara lite mera som med kaniner eller möss, där snackar vi konkurrenskraftiga leveranstider. Men den som väntar på något gott, väntar ju som vi redan vet allt för länge och tillsist så, till sist behagade de dyka upp. Och idag fick jag äntligen träffa två små ljuvliga nykomlingarna och självklart deras storasystrar med. Barn är ju nog guld!
ni kan nu kalla mig Moster x 7!
På torsdag får jag träffa familjen igen, för då fyller den ena nyblivna storasystern två år. Då ska jag försöka ta någon bild på tvillingarna tillsammans, idag hann vi inte riktigt. Det gick nämligen åt alltför mycket tid till att mysa, gosa och se till att riktigt impregnera mig själv med bebisdoft. En måste ju proritera. jag menar, BEBISDOFT!
