Och med "sånt" menar jag då självklart tålamod och förmågan att stava rätt från början.
Iallafall hade man trevligare saker att skriva på den tiden då det begav sig. Den tiden som innehöll allt från axelvaddar till hempermanent. Men framförallt innehöll tiden skrivmaskiner. Mac i all ära, men vet ni skrivmaskiner. DE är först roliga. Det är något som gör att man dras till dem idag. Man vill bara hamra jättehårt på tangenterna om och om igen. Vad tusan ska jag göra den dagen färgbandet tar slut i vår?
