omslag

Jag älskar att ha saker på väggarna som man måste titta på. Vackra ord och tavlor i alla ära, men det som jag verkligen går igång på är saker som man sådär frivilligt och ofrivilligt stannar upp och stirrar på. 

Igår lånade jag skivomslag av min pappa. (skivorna fick han behålla så vi inte förstör dem.) De här ska nu i helgen upp på väggen i vardagsrummet. Hurra! De är så snygga, så tills dess att jag har fått skaffat hem lister att ha dem på där, så får de pryda tavellisten och prylhyllan i hobbyrummet. Det bästa med dem är att när jag tröttnar på dessa så för jag tillbaka dem och lånar några nya omslag, eller så fyndar jag på loppis. I varje fall, det är inte förevigt utan väldigt utbytbart.

Jag menar, finns det något mera spännande att se på än arga kvinnor och mäns nakna armhålor? Sen när jag är klar med att sätta upp dessa så ska jag be till prylguden om att denna en dag ska välsigna mig med en egen skivspelare. Det räcker med om den är snygg och fungerande, större krav än så har jag inte.

Nu ska jag ladda i soffan inför resten av veckans nattskiften

våren

Eftersom vi börjar ha ljus i vårt hus nu så plockade jag ner den stora tavlan jag hade i köket som var klädd med raanu-tyget. Den känns lite för vintrig. Lite mera lugnt och behagligt nu, tänkte jag. Så istället lade jag upp den franska anatomi tavlan i köket, till och med på väggen. Jag älskar den tavlan, den är så absurd i sin självklarhet att man bara måste titta. Även barnen gillar den. Läskig, häftig och snygg, tre saker i ett, lite som ett kinderägg. 

Angående det här att spika upp saker på väggen, jag tänkte tankar som: Slå in så många spikar du vill nu kvinna, om några veckor är detta kök spacklat, ommålat och tillfixat, ta chansen innan det är försent. Be wild! Fyll väggen.

nåväl, EN spik blev det. Vilt så det förslår, jag vet.

sladden

Den med ett hästminne kanske minns att jag i somras gjorde en läslampa till vardagsrummet. Väldigt snygg i sin enkelhet blev den och dessutom är den oerhört lätt att göra själv. Man köper bara delarna (jag köpte från Lundagård) ca. 5 meter tygsladd, sockel, kontakt och tillsist en oversized glödlampa från Classes. Sen skruvar man ihop efter bästa förmåga. Nånej, jag skojar bara, ni ska skruva ihop rätt, annars blir det kanske elektrificerings-döden i ett senare skede och så kan vi inte ha det. Men kan ni inte så ska ni ha någon kunnig att göra det åt er, alternativt kan ni helt strunta i detta tipset.

 den hänger genom två små krokar i taket ner till lämplig läshöjd vid soffan.

Jag sa ju det, enkel och snygg! Så gissa om jag blev glad när jag råkade springa på en lång gammal tygsladd med en porslinssockel för 1 euro i Vasa på loppis sist. Lyckan. Den kommer bli perfekt till övervåningen eftersom vi där har ett väldigt mörkt hörn i vårt sovrum. Så det blir en lampa till bara jag får hem en ny kontakt.

vykort

Något jag gillar i vårt hem är mina vykort. De går att sätta var som helst och är lätta att sen flytta igen när man tröttnar på dem. Små detaljer som man inte binder upp sig till något med.

Som ni redan såg här så har jag olustiga danska vykort mellan hyllorna i hobbyrummet. Men jag har även vykort på fler ställen och de är inte alltid speciellt olustiga. Jag har dem på tråkiga svarta lådor, bland våra smycken* i badrummet på vinden, fast tejpat på väggen under trappan till övervåningen osv. Överallt finns de.

Detta rutiga bakom klockan är en av mina favoriter just nu men för bara någon vecka sedan var det instoppat och bortglömt i en låda.

 

Pyntigt och fint som fan där i bakgrunden. 

Den röda c-kassett hållaren på övre bilden är också en favorit just nu, den har mannen haft som ung på 80/90-talet och innehåller ännu allt från köpta roxetteband till diverse blandband. Så häftig den måste ha varit då, med handtag och allt.

*alltså verkligen smycken, inte att förväxla med "familjejuvelerna"