bästa arbetsgivaren!

Jag brukar aldrig blogga om mitt jobb, det hör liksom inte hit. Men alltså idag måste jag göra ett litet undantag.

Till saken hör att jag jobbar hos den lokala sandpappersproducenten här i österbotten, alltså KWH Mirka, och jag trivs mycket bra där. Jag trodde inte det var möjligt att gilla sin arbetsgivare ännu mera än jag redan gjorde, men ser ni jag hade fel, för igår fick vi ett mail som från skyarna (nånej, från HR avdelningen) som berättade att Mirka beslutat att alla anställda skulle få möjligheten att köpa sig endel träningsskor/pulsklocka/aktivitetsarmband delvist sponsorerat av dem. Detta för att de vill att vi ska röra på oss. Fantastiskt, det var nämligen precis det jag behövde nu när jag börjat löpträna via podden! 

Så idag åkte jag till en utvald butik och fick köpa mig löpskor för ett värde upp till 200€ som Mirka då sponsorerade 170€ av. Tack Mirka, utan er hade jag aldrig investerat i sånahär kvalitetsskor! 

Alltså det blev ett par Asics Gel-Kayano, mjuka sköna och tillräckligt breda för mina tår och ifall ni undrade så har de nu på sista bilden här ovan avverkat sin första 7 km joggingtur och de låter hälsa att det gick mycket bra.

Det här kunde ju inte ha kommit lägligare, dessa skor ska nämligen nöta väg i vår, sanna mina ord.

inte vilken kväll som helst

Om ni i all välmening nu skulle fråga hur fredagen varit så skulle jag nog svara: Jamensåfantastisktunderbart! 

Och det vill säga om man här då med jamensåfantastisktunderbart! menar the sweet, sweet ångestladdade livfet på akuten med en lätt skadad men ganska blodig ung cyklist. (det är ok, det blev 4 stygn under hakan och sen en pizza i stan)

Men o-skojat så måste vi tala lite om akutvården i detta landet med. Ikväll jobbade där den ljuvligaste personalen på denna jord. De var lika gulliga som en flock nyförlösta kattungar i kvadrat, vilket tålamod de har. Vi slapp vänta överhuvudtaget, kanske berodde det på att vi såg ut som en light-version av slaget vid Lutzen, kanske berodde det på att de hade lugnt för stunden. Men i vilket fall som helst så på en och en halv timme från när vi kom in dit så hade de putsat, skurat, fixat med läkare, skrivit recept* och sen broderat klart ett litet skägg på pojken. Så otroligt bra vi har det i Finland.

Så ja, det är jomensåfantastisktunderbart att vi har ett sånt ställe som Akuten/Samjouren/kalladetvadduvill att åka till när det går lite för hårt och lite snett med cykeln för en 7 åring en fredagseftermiddag. Underbart!


*antibiotika, inte så att jag blev helt hispigt husmoderlig och behövde ha ett recept på fiskrullader för att klara stressen.

lite dramatik i livet.

Ni vet när det bjuds på pissväder av gudarna så måste man försöka ta vara på det. Som igår tillexempel när det blåste utav bara helvete och man bara åååååh, så roligt! Det är lite samma koncept som livet sålt in i amirika med citroner och citronsaft.

Nu är jag bara i desperat behov av ett ritkigt bra vidvinkelobjektiv till kameran. MÅSTE.HA.ETT.VIDVINKEL. Vem vill ge mig ett? Upp med handen bara, ni behöver inte vara blyga.

namn och sånt.

ang. det tidigare inlägget.  Det är lustigt med namn, mina föräldrar var antagligen inte så spanska när de pajade mig på den flinta skalpen 1984 och funderade på vad jag såg ut att heta. Men det är inte bara spanskan som har fina ord som man kunde använda som namn. Som exempel om vi tänker på svenska, så kommer här en kort toplista på namn en vilsen själ, som googlat alldeles för lite och vill vara alldeles för speciell, kunde döpa barn till:

1. Vulva, det låter väl som ett namn i tiden. Tankar som "Wow, så nytänkande, Ingen av våra vänner har ett barn som heter det" går genom de nya föräldrarnas huvud, dessutom skulle det ju passa så bra med Ylva om vi någon gång skulle få ett barn till,  Hej det här är våra barn Ylva och Vulva… Nej, mitt tips är att gå på namnet Ylva direkt.

2. Gina. Lite svårt att fatta varför kanske, hon Gina i Sverige är ju så poppis tänker ni nu.  Men nej, tänk er om det blir ett barn som är lite blygt och mumlar när någon frågar "Vad heter du då?" sen hör de inte och frågar VA? GINA, svarar sen barnet med högre röst. Det kan bara bli fel.

3. Venus. Jag vet inte, man blir så förvirrad. Är de döpta efter gudinnan, planeten, rakhyveln eller berget? Så länge det inte är definierat så nej.

Ok, men ibland blir det bara så som det blir. Som exempel på att vi inte är bättre är ju att mina pojkar kan aldrig skaffa en firma som de döper till Bröderna Öst, för på deras firmabilar skulle det alltid stå Br. Öst. 

homosexuellt

Ni vet den där insikten man får när man inser att hela världens spansktalande befolkning tror att jag presenterar mig som homosexuell när jag sträcker fram handen och stolt säger Marica? Aj, ni vet inte, kanske för att ni heter något annat helt enkelt.

Men i allafall denna insikten har gjort att jag

1. Antagligen aldrig flyttar till Spanien.
2. Aldrig själv behöver göra spansk meme, de finns redan.

middag

Ikväll är jag bjuden på middag med ett gäng kvinnor. Jag känner i snitt kanske 1,5 personer där. Så spännande och så långt utanför min comfortzone. Men nåja, det är väl där the magic händer, förresten är det fortfarande det där med att fläta varandras hår och prata häst som gäller?

inte mitt fel!

Eftersom min familj inte hade färgkordinerat gårdagens påskbrasklädsel så måste jag av naturliga skäl visa bilderna i svartvitt. Det är alltså inte mitt fel, så skyll inte på mig.

Vi började med att konstatera att det blåste på tok för mycket bakåpå så där gick det inte att vara istället hittade vi en passlig skogsdunge, lite ris och en överdrivet intresse för eldning bakom mammas och pappas hus

min bror drog sitt strå till stacken, ja eller ris till brasan. Vill ju inte förminska hans insats här.

jag och Kennet försökte oss på en groupie, nån gång ska ju vara första, det gick sådär.

Sen radade vi upp alla, som inte riktigt kunde låta elden ta sig i fred, på behörigt avstånd och min pappa sa sitt.

Det kom rök och jag ba, wow, måste ta en bild.

och en till.

sen var det inte spännande längre utan vi övergick till korväteriet!

och pyromaniet.

Sen gav de andra upp och gick in, medan jag gick ner till stranden än en gång i ett försök att frysa röven av mig. och för att fototgrafera bara eeeen bild till av havet och stenarna, gick sådär.

Men som kort summering vi eldade och sen åt vi kärvin, samma som resten av Finland alltså. Härlig kväll!

påsk

Påskharen glömde mig i år igen. Jag vet inte vad det är med den fuckern. Man ba rusar ut på trappan när man räknat äggen han gömt ( 2 st) och gastar över bygden: Vill du inte att jag ska leka med och klämma på dina ägg eller vad är problemet? 

Nämen det är lugnt egentligen, jag behöver ingen liten plastleksak i tusen bitar att bygga ihop. (Men det betyder ju inte att man inte vill ha en.) Jag tröstar mig med att det är ca. 26 dagar tills jag befinner mig här i stället  och det behöver jag, och då kan påskharen värpa vad hen vill, för hur hen än klämmer så något sådant här bra kan ikke vara sprungen ur ett harsköte.


Men ja, till saken, GLAD PÅSK!

hello långfredagen.

Jag tror ännu som 31 åring alltid att jag har lov när jag är ledig. Just nu har jag påsklov. Och det betyder att vi ska alltså försöka få till en påskstämning nu, jag tänker en höna och ett ägg och sen den djupa diskussionen om vilket pynt jag plockade fram först. Vill jag vara ball så slänger jag in en pupu i diskussionen med för att vara djup och annorlunda. För alla vill vara djupa och annorlunda.

Och förresten det här med att måla ägg, det är ju något som verkligen hör till och jag anser att det är min moderliga rätt att tvinga barnen till denna syssla. det är ju så gulligt! Jag tänker att de får sluta där vid 25 års ålder alt. när de producerat barnbarn till mig som kan överta sysslan. allt kan nämligen inte vara frivilligt här i världen.

 och som ni inredningsintresserade ser så idkar jag inte färgmatchning i år heller, ni måste blunda om det bränner hål på era känsliga näthinnor. 

april schmapril

Tycker inte ni som jag det vore lätt späkning åt alla som går igång på aprilskämt? det är människor med en konstig böjning det där, jag tippar att samma personer även är de som påstår sig t.ex. älska crossfit eller alltid "somnar vid tandläkaren".

två saker.

1. Podden, nytt avsnitt kom igår. Mycket löst pladder i den, men det finns en charm i det med.

2. Var finns den rätta stödgruppen för mig. Det alltså den där gruppen där man presenterar sig med orden: Hej, jag är 31 åriga tvåbarnsmamman Marica och jag skäms ännu en aning när jag köper endast tamponger på ABC och försöker därför dölja det med att köpa lite karkki med så ingen ska veta vad det var jag egentligen behövde och vad som "slank med av bara farten". Sen säger alla andra kvinnorna i gruppen ett unisont Hej, men skärp dig för i helvete! tillbaka. Den gruppen behöver jag, visa mig vägen, jag är liksom 15 år försenad dit!

ordspråk och annat livsviktigt.

När jag var liten så kunde ett klassiskt ordspråk förklara hur det mesta låg till. Det här var då på 1900- talet och världen såg annorlunda ut. Men nu har jag konstaterat att de håller inte längre. 

Men varen ikke bestörta. För i egenskap av mamma till två barn födda på den här moderna tiden, när telefonen inte längre har en sladd, så har jag räknat ut hur jag får dem att lyssna. Hur undrar ni? Jo, mycket enkelt, det enda man måste göra är att fortsätta låta djup och klok genom att sätta ändelser på alla små orden och sen är det bara att freestyla.

Till exempel vill ni säga:

Av skadan blir man vis, alt. Bränt barn skyr elden 
Jag säger: Att anfalla med för liten klan i Clash of clans äro inget man görer igen.

Bit inte den hand som föder dig. 
Jag säger: Om det ikke äro du själv som betalar ditt WiFi så börer du lyda. 

Bättre sent än aldrig. 
Jag säger: Alla fårer ibland vänta med att spela Robloks när en dator uppdateras.

Den som söker han finner. 
Jag säger: Ring till telefonen och den lärer uppenbara sig.

Därom tvista de lärde 
Jag säger: Googlar du tillräckeligt länge finna du alltid åtminstone två svar.

Rom byggdes inte på en dag 
Jag säger: Man hinner ikke få klart en värld i Minecraft på en kväller.

Tomma tunnor skramlar mest.
Jag säger: Trollen på internet fårer ikke havfa egen youtubekanal för sin moder.

…och så vidare, ni förstår tanken, det gör barnen med.  Ni kan se detta som en liten måndagspresent från mig till er.

mars 2015 i bilder.

Eftersom jag antagligen kommer träna imorgon kväll med David och Hanna så ska jag sammanfatta några av mina mars bilder för i år. 

Månaden får verkligen godkänt såhär snygghetsmässigt i år måste jag verkligen säga, den glimmade liksom till ibland och blev lite mera färggrann och gnistrande mot vad mars i normala fall brukar vara. Månaden betedde sig altså lite som en 70-åring tant som åker på en chartervecka till Teneriffa och där mittiallt förvandlas till en pingla för en vecka med både läppstift och paljetter. Verkligen, det behövs bara några dagar av det och man kan sen leva på minnet av det i månader. 

var goda, diskutera!

Inspirerad av denna podd så tycker jag att vi kan bjuda till och ägna oss åt lite tidsfördriv såhär i påskveckan? Nämligen den djupa leken Vad skulle du hellre… 

Alltså, jag ställer här första frågan, du fellow person som sedan svarar på denna frågan i kommentarfältet, ställer då en ny fråga som sen nästa svarar på och då får vi ju oss ett litet ekorrhjul som snurrar i evighet, eller iallafall tills det att vi kommer på något bättre att spendera tiden på.

Så jag börjar:

Skulle du hellre raka av dig ögonbrynen eller få din näsa bruten 1 timme före ditt enda körkortsfoto för all framtid tas?

ps. det tar en minut av ert liv så alla bör deltaga, även min moder. Låt mig alltså få ta del av era sjukaste frågor.

motion

Övertygad om att barn och man behöver motion har jag nu börjat systematiskt rasta dem på lagom långa promenader endel lördag eller söndag. Idag var det allmänt grått och trist vänder, men vi tog oss i kragen och knallade iväg, det blev till mina barndomshoods, Ryssberget.

Love it. Ryssberget alltså, rastningen däremot ska vi diskutera lite längre ner i inlägget. Här har vi tältat, nakenbadat och andats sen barnsben. Idag är det enbart tidig vår och sen höst man bemödar sig dit, och nakenbadet har upphört, detta eftersom området numera sålts ut och blivit bebyggt av sommarstugor. Men när man kommer dit, det är så mäktigt och vackert att man börjar stamma, det är den finska naturen när den är som bäst. fast än det är den färglösaste av dagar.

Rastningen ja, jag sade ju i inlägget nedan att jag kände att ultimata sommarsemestern för vår familj nu skulle vara 1800 km i bil för att jag och Kennet sen skulle vandra med småfolket till Trollsjön. Jag tar tillbaka allt efter dagens klagosång som enbart bestod av orden huuur långt är det kvar, är vi framme snaaart i olika tonskalor,  och då blev det bara max 6 km. Kan vi skylla på tillfällig sinnesförvirring och lätt enfald?