Sy om

För en tid sen köpte jag en klänning från loppis som bara har lämnat oanvänd. Röd och somrig och i tanken var den snygg men jag har provat den om och om igen och det var något med den som jag inte gillade. Så nu har jag slaktat ärmarna av den, de var hellånga och luftiga, och Voila ( som vi säger på finska) är den perfekt till sommaren. Luftig lätt och alldeles underbart skön att ha på. Att sy om saker är som balsam för själen, först får man klippa, söndra och ha sig, sen fixar man ihop det igen efter bästa förmåga. Nu ska jag sy snygga fållar runt armhålen sen är det bara att använda. 

Hängaren har jag piffat med lite tygremsor. Jag tror det var Hanna som tipsade om det en gång i tiden. Det är jättebra, förutom att kläderna inte halkar av hängaren när man rusar runt i garderoben så är de även så mycket snyggare att se på.

våren

Eftersom vi börjar ha ljus i vårt hus nu så plockade jag ner den stora tavlan jag hade i köket som var klädd med raanu-tyget. Den känns lite för vintrig. Lite mera lugnt och behagligt nu, tänkte jag. Så istället lade jag upp den franska anatomi tavlan i köket, till och med på väggen. Jag älskar den tavlan, den är så absurd i sin självklarhet att man bara måste titta. Även barnen gillar den. Läskig, häftig och snygg, tre saker i ett, lite som ett kinderägg. 

Angående det här att spika upp saker på väggen, jag tänkte tankar som: Slå in så många spikar du vill nu kvinna, om några veckor är detta kök spacklat, ommålat och tillfixat, ta chansen innan det är försent. Be wild! Fyll väggen.

nåväl, EN spik blev det. Vilt så det förslår, jag vet.

under trappan

Tänk, nu är denna helgen redan slut, otroligt så snabbt det går. Att rama in tavlan här under trappan är väl det mesta jag lyckades åstadkomma detta veckoslut. Inte mycket, inte mycket. Men alltid något. Bilden på träkvinnan och balkongen tog jag när jag besökte Köpenhamn i höstas och nu står hon tillsist där under min trappa och nonchalant visar bröna. Lång tid tog det.

Och trappan ja, jag lovade ju att visa lite av den till er som är nya här. Vi gjorde om den redan i fjol. Slipade den lite, om man med "lite" menar mycket och målade sen med betong-färg. Luktade satan, men det var det värt. Slitstarkt så det förslår.

Och lika självklart som det var i Bullen med Martin Timell, så är det inte heller här blottar-kvinnan på bilden som har skrivit brevet*.

*bloggen 

hänga

I fjol målade vi om hallen, väggarna går i vitt och grått och trappan blev lika färggrann som när en överdrivande tävlingsmänniska ska klä ut sig till bästa stoppljuset. Och den är supersnygg i sin klarröda färg, jag älskar den. Jag ska visa den sen i ett inlägg till er som inte sett den.

Mittemot trappan skulle vi då ha nya klädhängare när vi ändå gjorde om. Den gamla var inte något jag gillade eller hade valt. Men med tanke på att trappan är så pass röd som den är så ville vi inte ha något  iögonfallande men inte heller något tråkigt enfärgat. Efter att ha levt utan hängare i månader så hittade jag tillsist dessa och de passar perfekt i vår hall, inte för mycket men definitivt inte tråkiga. Formen är klassisk och porslinet är vackert. Och färgerna, ja de är färggranna, precis som jag vill ha dem.

Skruvjävlarna hade vi kanske kunnat måla vita, men det ska ju vara något arbete kvar till framtiden med.

nytt för mig

Om än jag älskar gammalt så gillar jag även nytt. Nu kanske jag är sista på jorden att skaffa en sådan här men någon ska ju vara det med.

Jag har länge tänkt på att skaffa en ny telefon och idag gjorde jag äntligen slag i saken och köpte en sån där telefon som delar åsikterna likt gud delade röda havet. Jag gav upp android och HTC och vet ni, såhär 3 timmar in i köpeuforin kan jag meddela att jag älskar den redan djupt. Femman passar perfekt i min hand.

Dessutom tycker jag ni måste följa mig på Instagram, det står ju det där i min presentation, bara så ni vet.

bruna favoriter

Om någon ännu har missat så kan jag berätta att sommaren kommer. SOMMAREN!! Nu skaldar jag inte det som pojken och vargen, så dum är jag inte, utan sommaren är verkligen på väg nu. Vi ska bara klämma in lite vår här emellan så blir det här toppen. Humöret svänger. Livet vänder. Finland blir drägligt igen.  Så idag plockade jag ihop mina bruna sommardrömmar till er. Jag tänker såhär. Det kommer bli sommar och sol och jag ska likt Markoolio en gång predikade ha en kort, kort kjol. Till det ska jag ha brillorna, min härliga klocka, martaslungan och sen ska jag lyssna på radio och ta bilder av ljuset i massor så vi kommer ihåg det nästa november.

Hur ska er sommar bli?

Den lilla fågeljävlen var nu mest bara brun och där så den fick komma med på bilden, inte så att jag djup eller så.

Radion är ett loppisfynd, klockan Michael Kors, kameran min farmors gamla, fågeln och lilla flaskan vet jag inte var de kommer ifrån men de är presenter, glasögonen är Polaroid.

flyyy-hyt

Jag vet inte om det är för att det är fredag eller om det är bara sådär annars. Men vet ni jag har sådant flyt att det är otroligt. Allt går som det ska, maten kokar, barnen är glada, mannen har kommit hem.  (jag med har kommit hem, inte så att jag sitter i fönsterkarmen och suktar dagen lång på att min man ska komma hem  med pengar i fickorna och skit på händerna) Planerna för kökrenoveringen går framåt. Vi ska iväg och välja köksluckor den närmaste veckan. Flyt! Vårt kök är så sorgligt utseendemässigt som det är nu (beige med lite beige) att jag verkligen längtar tills det att vi börjar ta loss kakel och sån skit och gör det fint och glatt.

Dessutom hade jag ett mail av Janina att jag vunnit biljetter till teatern nästa fredag. Jag sa ju det FLYT! Jag älskar verkligen att vinna. Vare sig det är ett russinpaket eller en miljon*.

Nu ska jag slänga mig i soffan bredvid kattajäveln och njuta av mitt flyt.

*pengar, inte russinpaket 

knäppt

Vi har sorterat garderoberna. Jag har som regel att klippa knapparna av allt jag slänger, man vet aldrig när man behöver dem. Men vet ni hur jobbigt det är att göra det? Inte det att klippa loss knappar då utan det där att slänga något.

sladden

Den med ett hästminne kanske minns att jag i somras gjorde en läslampa till vardagsrummet. Väldigt snygg i sin enkelhet blev den och dessutom är den oerhört lätt att göra själv. Man köper bara delarna (jag köpte från Lundagård) ca. 5 meter tygsladd, sockel, kontakt och tillsist en oversized glödlampa från Classes. Sen skruvar man ihop efter bästa förmåga. Nånej, jag skojar bara, ni ska skruva ihop rätt, annars blir det kanske elektrificerings-döden i ett senare skede och så kan vi inte ha det. Men kan ni inte så ska ni ha någon kunnig att göra det åt er, alternativt kan ni helt strunta i detta tipset.

 den hänger genom två små krokar i taket ner till lämplig läshöjd vid soffan.

Jag sa ju det, enkel och snygg! Så gissa om jag blev glad när jag råkade springa på en lång gammal tygsladd med en porslinssockel för 1 euro i Vasa på loppis sist. Lyckan. Den kommer bli perfekt till övervåningen eftersom vi där har ett väldigt mörkt hörn i vårt sovrum. Så det blir en lampa till bara jag får hem en ny kontakt.

skriva

Och med "sånt" menar jag då självklart tålamod och förmågan att stava rätt från början.

 

Iallafall hade man trevligare saker att skriva på den tiden då det begav sig. Den tiden som innehöll allt från axelvaddar till hempermanent. Men framförallt innehöll tiden skrivmaskiner. Mac i all ära, men vet ni skrivmaskiner. DE är först roliga. Det är något som gör att man dras till dem idag. Man vill bara hamra jättehårt på tangenterna om och om igen. Vad tusan ska jag göra den dagen färgbandet tar slut i vår?

vykort

Något jag gillar i vårt hem är mina vykort. De går att sätta var som helst och är lätta att sen flytta igen när man tröttnar på dem. Små detaljer som man inte binder upp sig till något med.

Som ni redan såg här så har jag olustiga danska vykort mellan hyllorna i hobbyrummet. Men jag har även vykort på fler ställen och de är inte alltid speciellt olustiga. Jag har dem på tråkiga svarta lådor, bland våra smycken* i badrummet på vinden, fast tejpat på väggen under trappan till övervåningen osv. Överallt finns de.

Detta rutiga bakom klockan är en av mina favoriter just nu men för bara någon vecka sedan var det instoppat och bortglömt i en låda.

 

Pyntigt och fint som fan där i bakgrunden. 

Den röda c-kassett hållaren på övre bilden är också en favorit just nu, den har mannen haft som ung på 80/90-talet och innehåller ännu allt från köpta roxetteband till diverse blandband. Så häftig den måste ha varit då, med handtag och allt.

*alltså verkligen smycken, inte att förväxla med "familjejuvelerna"

Dagens outfit

Eller egentligen är det gårdagens outfit. På vardagarna går jag normalt med jeans och t-skirt så det ska till en påsksöndag och en kaffebjudning för att jag ska dra på mig klänning och sånt. Om man med "sånt" då menar sådana där förhatliga strumpbyxorna som tror att min gren sitter mellan knäna.

Klänningen kommer från SPR-loppiset för en tia.

 Strumpbyxor överlag kommer väl alltid från helvetet.

litet mellansnack och ett litet tack

Wow, vad annat kan jag säga?

 

Bloggen har bara legat uppe ett och ett halvt dygn och har redan visats över 870 gånger. Det är helt sanslöst egentligen, fatta en och en halv dag. Känns som från noll till hundra nu när jag började om helt från början, fast noll till åttahundrasjuttiotvå i det här fallet. Tack alla ni som länkat hit och ni som skrivit fina kommentarer! Jag lovar att jag ska skriva och fotografera skiten ur den här vintage-bloggen i framtiden.

Och jag vill även passa på att slå ett slag för bloglovin, där kan man följa den, eller så kan följa den med bloggers egna system här i högerspalten. Jag vill ju nämligen så väldigt gärna att ni sen kommer tillbaka. Medan ni klurar på det så ska jag stå här och buga och bocka mig djupt som fan över all uppmärksamhet.

Och sen får ni jättegärna tipsa om era bloggar eller vilka som är era favoriter. Jag måste få uppdaterat mitt bloggläsande.

Tack än en gång!

klänningen

För någon vecka sedan sprang jag på denna klänningen på loppis för 2,90 € Vem kan motstå? Ja, ja, många kanske, men inte jag, för härregud, den är ju neon! Jag inbillar mig att det är någon hipp, ung, bonde-mama som köpte den förr i världen för att liva upp vardagen. 

Min egen mama frågade däremot om jag var på väg ut och mjölka kor eller vad planen för den var? Jag tänker mera att jag kan få den att bli till en festblåsa på ett eller annat sätt. Med ett bälte i midjan och fina klackar så kan det nog gå. Dessutom matchar den mina urbanear-hörlurar i färgen pumpkin perfekt.

boken

Jag älskar att läsa, men jag är ingen sådan som läser i hyperfart. Jag är ingen wonderreadingwoman, jag är en normalreadingsvenssonwoman. En bok i veckan brukar jag försöka hålla mig till och det känns passligt.

För ni vet ju hur det är, man hinner då börja på boken till helgen, känna in den, är den bra så hamnar man oftast i ett lite snett och destruktivt förhållande till den där den håller en vaken om nätterna, gör en försenad och ofokuserad. Ni vet när den tar ens tid på eftermiddagen så att barnen börjar fråga när maten är klar och man inser att klockan är löjligt mycket och man förlustat sig med boken alldeles för länge och inte har haft en tanke på att göra mat. Man svarar sen barnen det enda möjliga.... Snart, snart, jag ska bara läsa klart den här sidan först... 

Sen hinner man läsa klart den till början av veckan, göra slut med den mentalt, processera, sakna karaktärerna, mata barnen och när helgen kommer igen så är man mogen att klä upp sig och gå ut för att plocka upp ett nytt billigt litet nöje, om det då är ut bokhyllan, från butiken eller via internet, sak samma, bara man har något nytt att njuta av kommande tiden.

Eller jag vet ju inte hur ni läser, men så läser nu iallafall jag.

Jag läser sällan på engelska, men denna veckan gör jag. För mig gör det att jag läser mycket långsammare, men också mycket, mycket noggrannare. Och denna veckan är det denna boken.

Malin hade rekomenderat den på sin blogg och jag kan bara hålla med och rekommendera vidare. Språket i denna alltså, det är så vackert. Så mjukt. Berättelsen är också fin, men mest förförs jag av språket. Läs, läs!