köket

Igår var det kvinnofest i gula huset på Brändö och så otroligt roligt det var! Nytt folk, nya tankar och god sangria. Men det är ju så att fester resulterar i att jag dagen efter är lika begåvad att skriva som en tvättmaskin. Eller det är väl inte festen i sig, utan mera sangrian i sig. Så det måste bli ett bildinlägg idag istället. 

På allmänhetens begäran, eftersom jag alltid gör som ni säger, så ger jag er bilder från vårt kök istället. Jag har nämligen varit ensam hemma i flera timmar och städat upp där så att ni ska tro att vårt kök är alltid så här rent om än det egentligen bara är bluff och båg, som alltid på internet. 

Men lite såhär har vi det nu när det börjar bli klart, bara mycket rörigare egentligen.

Disktrasan har fina Titti stickat till oss

Vykorten är från fyran

Long gone är det beigahelvetet som fanns här tidigare, tack och lov. Ännu är det inte klart. Jag väntar på en hylla och en matta vill jag ha. Men det kommer när det kommer. Jag har inte brådis någonstans. Men nu när jag har jag visat min, kanske ni kan visa er? (snälla, tack på förhand, och allt det. Jag vill se mera av era kök på internet.)

Taskigt nät

 Jag vill inte vara dryg och otrevlig, men att blogga från mobil gör mig inte rättvisa. När jag nu välsignats med ett internet här hemma som fungerar som när en gammal man kissar så blir man nog som skattebetalare lite arg. ( Detta inlägg riktar sig mest till min karl, inte till staten, men Niinistö vill du komma och hjälpa till så som jag hjälper till att finansiera skolväsendet så inte mig emot.) 

Inte så att min man är gammal eller pinkkar illa, verkligen inte, men det är bara han i det här huset som kan lösa mysteriet med hur man byter router. Jag har nämligen andra kvaliteter här i livet än att koppla tusen sladdar i små uttag så miljoner lampor börjar blinka, jag kan istället stöpsla i 2 sladdar och inreda hemmets hörn med 5€ 70-tals Lival lampor från juthbackamarknaden. 

Säg som ni har det, ni älskar den med!

Och dessutom teknik förbryllar mig verkligen ibland, jag tror inte det beror på att jag lägger ägg och så utan mera på att jag helt enkelt inte bryr mig som människa. 

lampan

Eftersom jag nu singlade slant om ni skulle vilja läsa om mina bikinivåndor iår (Hejdå hängmattan i parken, hej istället hängpattar till marken, varifrån kom ni?) eller min nya hall-lampa som jag knåpade ihop för en tia på en kvart istället så blev det lampan som vann. 

Jag älskar den. Så grann. Så enkel och så matchande med resten av hallen. En röd lampsladd från Classes, en lampskärmsstomme från loppis och sen blandar man alltsammans med lite svart sprayfärg. Man behöver inte ens ha fantasi eller hjärnkapacitet för att klara av det här. Vilken idiot som helst kan fixa. Jag gjorde!

Men eftersom jag gjorde min redan i Juni så ska jag nu rulla in brösten i en bh och sen gå ut och njuta av den sista biten sommar här hos oss.

Jag är ikke död. Men det är inte augusti heller.

Jag vet jag ska återkomma. Jag har lovat, och jag gör inget annat än återkommer i utkast på utkast. Men allt jag skriver blir så högtravande och skitnödigt och inget är direkt givande läsbart för er del. Bara lätt skryt om hur underbar och fantastisk jag är. Det eller så blandar jag in mina kvinnodelar i texten på ett opassande sätt. Men efter som Linn länkat mig idag så inser jag att det är min plikt som bloggsyster att visa att jag lever*.  

Och kan vi nu tala om sommaren? Eftersom jag förstår att ni dör av nyfikenhet och så över mina plikter,  kan jag meddela att liksom sist så har jag och min man har gjort ett kök, och sen lite varandra med, men det hör inte hit. Så sommaren har varit snäll mot oss och självklart kommer bilder snart. På köket alltså, jag vill ju inte skrämma er härifrån såhär direkt.

Vad gjorde ni, vad har jag missat?

*Och min enda chans att göra en hyfsad comeback när ni är styrda hit av högre makter och så.

Återkommer i augusti

Eftersom det helt klart är pinomöjligt för mig att upprätthålla någon slags kvalitets blogg här i stundens hettma som råder på utsidan av vårt hus och hem så tänkte jag koppla ner internet och bara njuta av familjen och livet under sommaren. Bloggen kan gott vänta till hösten innan den återuppstår. Så vi ses i Augusti. Fram till dess håller jag mig till instagram och så.

hektiskt att leva.

Det har varit mycket den senaste tiden. Mycket roligt vill säga. Det kombinerat med sol, resa och kvälls och nattjobb gör att man prioriterar bort det där livsnödvändiga beroendena så som internet för att hinna med allt. Jag övervägde först att prioritera bort andningen, men det kändes som en lite kortsiktig plan.

Men på tal om resor så var vi ju till Helsingfors i helgen som ni såg i mitt instaflöde. Det var så roligt, så härligt och fullkomligt perfekt. Fina vänner är the shit säger jag bara. Det och så den här fungerande radion jag fann för en spottstyver på torgloppiset på söndagen. Den kommer bli perfekt i vårt nya kök när det är klart. Den är så snygg att jag nästan skulle ligga med den om det var fysiskt möjligt. Iallafall ragga på.

Man ba: Graetz, vad vill du ha till frukost babe?

Den ba: Sjörapporten och sen lite sommarprat från P1

lycka är

...att ha en fin familj. Tänk att just jag hade såhär tur att jag fick de finaste barnen med den finaste mannen. Förutom handgjorda kärleksfulla presenter av barnen som var helt underbara och frukost på sängen så fick jag även ett nytt halsband av Kennet. Härliga tider! Nu väntar en dag på Österö med familjen och förhoppningsvis *bertillgud* tårta!

love it!

Ha en fantastisk morsdag alla!

just då

Jag förstår att ni vill ni ha en uppdatering av hur det såg ut i veckan när färg torkade? Så spännande att man knappt kunde slita sig för ett toalettbesök. Några varv och dagar senare är färgen jämnare, ljusare och väldigt mycket mindre betong-liknande. Andra skulle väl säga att färgen är torr nu. 

Jag gillade känslan av en murad, putsad och blöt vägg i köket. Dessutom ger det ju spänning i vardagen med en massa ungar i huset. Men det blir nog bra detta.

Ps, ni kan nog pusta ut, vid det här laget har jag nog hunnit besöka vessan.

tapeter

Veckan har rusat förbi i arbetets tecken. Och när jag inte jobbat så har jag googlat tapeter, velat och tvekat, målat väggar, varit ännu mera obeslutsam på tapeten. Jag är ännu inte säker, men det börjar bli dit åt. Sjukt hur mycket tid det kan ta. Under tiden jag gjort det så har Kennet skruvat ner kryddskåp och sånt. Härligt när man ser hur det går framåt. Om två veckor kommer våra nya bänkskivor och skåp. Kakel har vi ännu inte beställt, men det kommer väl när det kommer. Leverans tiden var 3-6 veckor på dem, men jag vill se en provbit så jag inte står till knäna  i 4 kvm fult kakel för 500 euro sen eller ok, det når kanske upp till fotknölarna men det är i varje fall en sådan jobbig stämning när man köpt något fult utan att veta om det.

Men iallafall, nu ska jag besluta tapetjäveln då, det här är vår topp trea som bäst. Vad säger ni? Jag måste veta på måndag, så känn ingen press.

1. Marimekko, Kippis

Listan är helt utan inbördes ordning, men jag vill att alla ska säga nr 1, därav så få alternativ. Men vill man envist rösta på något annat så kan jag meddela att vi tittar på den här med.  Eller så blir det något helt annat otippat. Vad säger ni?

barnkalas

Igår idkade vi barnkalas. Barnkalas är så bra, de är så färggranna och glada. Bästa festerna. Sen när jag fyller år nästa gång vill jag med ha sol, färger, kompisar och en studsmatta utomhus. Kan man få det i februari? eller jo, det kan man kanske, allt förutom den där studsmattan då. Nästa gång jag fyller blir jag 30 år. Vad kan man annat göra då än ställa till med fest? 30 års krisat har jag gjort tillräckligt redan så det är på övergående nu när det verkligen närmar sig. Jag menar, vad löns det att fundera på vad man ska bli för något i framtiden eller vad man åstadkommit hittills, när man istället kan fundera på vad man ska göra för skoj precis i dag.

Ja, ja, jag vet, det låter som om jag tror att jag är djup som en brunn där. Det är jag inte, jag är mera som en vatupått; grund, vid, bred och lite överallt. Bra det också.

Hurra för städningen efter med...typ inte.

tips från coachen

Hören upp,  ett snabbt meddelande:

Som ni ser här i högerspalten så händer det mer än bara det som syns här på bloggen. Men det händer på instagram, @maricaost Älskar instagram. Så snabbt och framförallt så trefligt att det inte är översvämmat av reklam på det där sättet som facebook är idag. 

Följ, följ. Sen vill jag även följa er, vad heter ni?

Slut på meddelande, nu kan ni återgå till era hemmasysslor.

burkar och fredag

Det är fredag och man skulle kunna tro att jag firar fredagen endast med nya brukar till köket. (Vänligen se bild 1-2, som det skulle stå i en instruktionsbok) Men jag trallar nog mera över det faktum att jag vunnit ca ett kilo choklad vid vår strandkiosk! Bara att gå ner och hämta ikväll, underbart. Att vinna saker måste vara livet det! Ren och skär lycka, nästan som att få barn egentligen, lite färre underliv med i hela processen bara.

Ps. Sen älskar jag även det faktum att vi har lite ekologiskt rödvin till kvällens mat och att i morgon är lördag med sovmorgon. Härregud så mycket att glädjas åt!

1.

2.

Det var ikea som bjussade mig på burkarna. Eller bjussade och bjussade, de lät mig nog betala hela 3,95€ för spektaklet.

vatten

I kväll hade vi igen fotokurs med Anders från Photomoments.fi Vi hade bland annat i uppgift sen förra gången att fotografera vatten. Det här är några av mina bilder jag tog igår och jag gillar dem, (får man säga så i Svenskfinland? nej, egentligen inte, men ska vi strunta i det.) men mest gillade jag att ta dem. Att klotta med vatten som ett barn, det är något så befriande med det. Lite som att peta i eld och aska, fast annorlunda. Lite bättre skärpa ska jag ha nästa gång tänkte jag.  Men sen igen, det är så mycket man tänker mellan varven.

Sen måste jag verkligen säga att jag älskar den här kursen, men snart är den tyvärr slut, vad gör man sen liksom?

film på väggen

För något år sen köpte jag ett par gamla filmplanscher på torgloppis som sen förpassades till en skrubb eftersom de hade så udda mått jämfört med alla ramar här i världen. Där har de legat och irriterat skiten ur mig likt ett laxeringsmedel sen den dagen. Vad skulle jag med dem till?

Men sen fick jag nog i förrgår och smällde in en spik i väggen, tog en galge* och där dinglar den nu. Lite skrynklig och så, men jag resonerar som med gardinerna, det rätar nog ut sig. Jag tror den andra planschen ska få samma behandling.

*inte en "galge", utan en galge. Jag skulle aldrig hänga mig för några stackars planschers skull, varen ikke oroliga.

ingen liten längre

Vi har haft 6 års kalas. Jissos så kul och tänk så stora barn jag har. Det bästa med att ha kalas på vappen är att familjen inte alls är intresserade av första maj firande dagen efter. Det tackar denna kvinna för. Att ha en ledig dag mitt in i veckan är inget man vill förstöra med att trängas på torget. Möjligen kan jag tänka mig en glassboll eller kanske lite kaffe på terassen, men vildare än så betackar jag mig för. Trevlig första maj på er!

Igår då, jo tack det där vanliga, vi kalasade oss genom att äta socker tills vi alla klättrade på väggarna. 

Sen hade barnet beställt en minecraft cake. Jag ba ok! Sen började jag googla och kände hur svetten slug ut under brösten. Men jag klarat, iallafall ganska bra om jag får säga det själv. Godkänt.